snart är jag belägen
När det vita duntäcket överdrar mitt bruna hår
är det under alla förhoppningar
som lurar mig in på efter ett återseende
Men att röken cirkulerar i mitt hem
gör det lite säkrare att känna sig van
Och när Frun i huset skriver lappar i trappuppgången
försöker jag undvika tvättiderna
när söndags möten närmar sig
och allt som våren torkade bort
kallar vi för skit
Sånt som i England man ofta stirrar ut på
det är som att torka sin kind
när ledsamheten inte sprider sig längre in
fast att såren på mina tår svider
Uppför alla steg doftar det barndomsminnen
då mor och far skrek på varandra
och jag fick omringa mina syskon från att höra
och om det kunde bli ogjort
skulle jag då varit tvungen att skjuta några skott
hade jag blivit tagen på allvar
om tungan i min mun inte var så belägen
att sjunga