Från fönsterbläcket med konstruktioner av glas
speglar solen sig med mina gardiner
dom markerar väggar med ränder
så bra tillsammans med mina händer
och med lite stök ifrån igår
kommer jag inte ut i dag
jag stannar inne med min själ
sidan om min spegelvän
Det fönstermönster som rinner ner
är varmen som ryker ifrån mig
trots att huden blektes
är jag mänsklig och medveten
med tårar kring mina kinder
Det nalkas avundsjuka
där ute ifrån kommer hatet
inte att nå mig
men jag känner saknad
ifrån en vardag lik deras
Men måttet är långt ifrån
så jag går tillbaka
för att somna om .