under foten känner jag jorden

mina rötter släpper sakta sitt tag

barken på min kropp lossnar bit för bit

lämnar mig naken utlämnad sårbar

jag sträcker mina armar uppåt

försöker nå en annan värld

vajar lite lätt i den ljumma vinden

nynnar med i koltrastens spröda toner

jag samlar hans svarta fjädrar

förvarar dem i min märg i mitt hjärta

och utan mina löv är jag chanslös

hur kan jag leva utan kärlek

leva utan dig