Jag famlar mig fram genom skogen

grenar
knastrar under mina fötter

(det är tomt)
bara träd och buskar omger mig
nästan kramar mig
så nära inpå

(det är stilla)
men jag hör dubbla fotsteg

sedan blir det åter tyst
men till och med tystnaden för oljud

den ekar i mitt huvud
och snart
hör jag återigen samma ljud

(Jag är inte ensam)

Vänder mig om
mina ögon blottar den nakna skogen

känns som att någon trampar bredvid mig
Känner mig iakttagen

Någon trampar på mig
men
ingen är där

ensamheten är för tung
för att bära
min kropp

(Jag rasar
Jag faller)

Ligger bara där
livlös

(håller andan)
fast jag kan dra in luften
bara jag vill

men det går inte

ensamheten stryper mitt inre
ensamheten vill inte lämna mig ifred
(Låt mig vara, snälla låt bli)
Ensamheten slukar mig

För första gången


vill jag vara ensam