Ett barn.
En början på något nytt.
Det var så länge sedan.

Jag är mer van vid död än vid födelse.
Det är vi nog alla i min familj.
Vi är så vana.
Vid döden.
Lite för vana.

Så vi är skadade.
Och rädda.
Därför har vi svårt för att välja liv.
Framför död.

Ett barn.
Det är egentligen precis vad som skulle behövas.
För oss alla.
För att läka våra sår.
Och måla över våra gamla minnen.
Med ny färgstarka barnsliga barnbilder.

Ett barn.
En fortsättning.
En utveckling.
En överlevnad.

Ja det är precis vad som skulle behövas.
Men hur ska man kunna välja.
Liv framför död.
När man aldrig har gjort det förr.

Hur ska man kunna välja liv.
Framför död.
När man vet hur det kommer att sluta.