att jag nöjer mig
med de timmar av magi
som jag hittills fått uppleva

med dig

att jag skulle nöja mig

vore
som om universums all expanderande materia
skulle sakta in och vända sig om

stanna till
i sin oändliga framåtrörelse
och ta ett steg tillbaka

och ja, du vet - helt enkelt nöja sig

en absolut fysisk omöjlighet..

(skrattar mjukt)

det du ger mig
är som imploderande sagor
där njutningen är magnifik
sagor - så kärleksfulla erotiska
bejakande

du ger mig
kvittot på myten om allt liv

som tystnadens stillhet mellan våra andetag

du har åsamkat mig Passionen

där stormen som rasar i mig
inget öga har

det tomma vakuumet syr ihop alltings riktighet
det uppriktiga alltigenom sanna

visst räknar vi realistiskt
med en sömsmån
av otillräcklighet

fast vi båda vet
att vi nu hittat hem

den hetta

som bränner mig till gnyende aska

finns inga ord för
bara en ödmjuk vetskap om

att allt är exakt så

som det är ämnat att vara