För du lät mig springa
i en oväntad vändning förblindas
när ljuset nått mina ögon
kastar jag mig över dig
nästan som om jag föll kring
dina vita ben är skenet för
något bedrar dig under huden ligger
fjäderlätta drag som rädslan i dina ögon
och när du kommer dig undan
spänns reglerna försiktigt med kontroll
Jag känner mig bunden
med tungan i hon som lurar mig
in brevid gömda tankar
i lustens andetag drar jag ditt hår igenom
med fina fingrar och jag som sömnar
vägrar att acceptera
det jag ligger vaken ibland för .