det börjar med att fladdra av smällkaramelltofsar
i magen i några veckor

någon syr sen upp axlarna mot himlen
och ställer sig på magsäcken och drar åt
som ett snörliv

ur armarna ner i händerna flödar syra
och benen är av meccano
i ryggslutet sitter ett ömmande aggregat och surrar
nätterna igenom

på morgonen samma dag
har en femåring målat mig i darriga ansiktsuttryck
som inte går att tvätta bort ens med sprit
och jag sträcker mig i käken när jag övningsler

jag vet inte riktigt vad jag säger eller i vilken lokal
j..j..ag är
men jag lotsar orden mellan landminor och explosioner

hjärtan sätter fart som Flumeride
nerför en hisnande brant
och rösten bär mig på ett barr
över Niagarafallen

det är då vattnet störtar in och störtar in
men att det någonstans finns en grynna och en bestämd stortå

som tar mig över
på andra sidan föredraget