Han lärde mig...
Du lärde mig
Det var du
som kom in i mitt liv
när jag hade det som svårast
(och min själ törstade efter närhet)
Du kastade din trolldom
på mitt allra innersta
(dit jag trodde att ingen kunde nå)
och du trollband mig
med din
magi
När jag var mindre
brukade du smeka dina läppar
med mitt pekfinger
se på mig samtidigt med den där blicken
(så oförglömlig)
och sedan
göra likadant på mina läppar
Jag såg upp till dig
så oerhört mycket
(Vet du det?)
Varje ord
som kom från din vackra mun
var som dragspelsvisor
(etsade sig fast under ytan)
lämnade brännmärken på vägen in
När jag blev lite äldre
kysste du mig
då och då
och jag minns
fortfarande
hur ditt saliv smakade
(den där söta goda jordgubbssmaken)
och hur mjuk din
tunga
var
du lärde mig
Du var det bästa
jag visste
det bästa
som fanns
fast vi aldrig var tillsammans
(så där på riktigt)
din magi fick mig att tro det
att det var
du och jag
(vi)
men egentligen
var jag bara en
liten leksak för dig
så du fick testa
dina förmågor
(din erfarenhet)
du sårade mig som ingen annan
(fattar du inte att jag såg upp till dig, jag litade på dig?)
Du var mitt allt
allt
Jag spenderade mer tid
med dig
på ditt rum
än hemma
eller någon annanstans
efter skolan så gick jag
hem till dig
även om mamma blev arg
och undrade
(var i helskotta jag tog vägen)
du sårade mig
(du krossade mig)
din trolldom
misslyckades dock inte
jag trodde att jag
skulle hata dig
med hela mitt hjärta
(och min kropp, frustration, med allt jag hade)
men
(Hur kan jag hata dig?)
Du sårade mig
du raserade
mitt liv
mig
du gav mig stora förhoppningar
som du inte kunde leva upp till
du krossade mina drömmar
mig
mig och dig
(oss)
Du brände upp
den fasad
som du själv byggt upp
och mitt hjärta blev
avslöjat
svart och naket
(ensamt.)
Du lämnade
bara ruiner
(men jag kan inte hata dig)
Du lärde mig att älska