jag är fulare än du minns mig
du.
jag har börjat
smälta in i sofftyget
tillsammans med alla andra bakgrundsspelare
kan du inte bara vrida ur mig som en trasa?
och bara skratta
åt alla andra igen
fast jag vill ha dig med
andetag mot min hals
du vet,
det kittlar
och du kan pilla i mitt hår. som är för kort och
för fult i färgen
så jag kan skriva repliker som du får säga
ungefär
det gör inget att jag har tappat
all kontroll
hur många gånger jag än hört
att jag är trevlig
och
vet du,
trevlig
är det tråkigaste ord jag vet
igår gick jag förbi
ditt hus. det kändes som lögn
nervositet
för många reklamavbrott
längesedan
och jag minns att jag sist
kastade småsten
som smattrade mot ditt fönster
och att du inte svarade
det blev som om du kastade tillbaka. fast större stenar
har du någonsin missat mig
men jag har ett sandslott att erbjuda
hur lätt det än rasar samman
så vi kan sitta där
på en knölig madrass
och begrunda
att det inte är vi som är en dålig kombination
utan jag.
jag och mina förlåtlappar
i brevlådan
där det står att jag är för bra. på att vara dålig
och trots att jag
inte somnade igår
är jag yrvaken
men jag vill stoppa om dig
bland mjuka täcken
som skulle vaddera dig mot det fördärvade kosmos
som fångat upp dig
jag vill blåsa ut de flackande ljusen
följa de konturer som är
din kind
din hals
men du skulle aldrig somna
kommer du ihåg
när jag sade att jag är rädd
när du är arg för dina ögon
har bara falsk glans
kommer du ihåg
när jag ringde och grät helt hjälplös
medan du satt i andra änden
och tänkte att jag
nog var ett
psykfall. ändå
men du älskade mig
i teveljuset
som gjorde mig lite vackrare i dina ögon
och du vet inte
att jag inte är den samma
som jag var
jag kan bara lova dig en sak
det är det enda jag kan hålla
jag kan använda dig
som en drog.