Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
sneda ögons vakenhet


vinbärskinder


i en gränd vände du dig mot månen
nickade igenkännande
du sade
poeter är det äckligaste jag vet

medan du sneglade på mig




du slängde dina strumpor
och skor
i en container
för egentligen ville du
gå ensam
hem

på glassplittret som reflekterade
din utmärglade gestalt


du höll en
tom ammunitionshylsa
i den ena handen
och mig
motvilligt

i den andra









det handlade aldrig om något annat än invanda beteenden
när du kysste mig




















din syster sade
att jag var är sådan som går runt med ett tomt gitarrfodral
och ler
lika falskt
som katten





men ditt starka hjärta skulle räcka
till oss båda





































för du kunde skymta det bakom revbenen nu

































dina tunga andetag tryckta mot mitt öra
klockan tre på natten
och du viskade
jag vill inte ha dig egentligen


men jag behöver dig ändå



























jag dränkte mig själv i smutsigt vatten























och människor var aldrig något för dig

men ibland var din lugg för lång och kittlade som kuddfjädrar

du viskade
symbios

och frågade om jag kunde ställa mig upp
det var söndag
när jag förvann

någonstans mellan dina skuldror
mina kinder blossade för jag ville känna din lukt
på mina lakan
innan hacket i skivan spelades



































och du ska ta mig härifrån




för du fastnar aldrig på bild



























eller mellan mina fingrar




















dina kindben skaver mot min axel
när du somnar
på sista bussen hem


jag andades imma mot fönstret
och vågade inte skriva ditt namn
men viskade ändå att dina tröjärmar var för långa


och vek diskret upp dem.



























Fri vers av RADIOANSIKTE
Läst 591 gånger och applåderad av 24 personer
Publicerad 2009-09-01 23:05



Bookmark and Share


    slafs
oj oj oj slutet är förödande.
2012-08-05

    silencepainter
älskar denna. herre. du använder detaljer som är små men blir stora i sammanhanget. fantastiskt.
2011-11-26

    Tazara
läser den igen nu, långt senare. så bra.
2011-01-03

  Miss Mod
Läser, njuter och förundras!!
2010-03-04

  stenen/ Yv Ericsson
Otroligt bra!
MEN: de långa mellanrummen känns onödiga. jag förstår iden med dem. men scrollandet tar för lång tid. och förstör mer än förhöjer.
2010-03-04

  Ebananernagula
Bäst.
2010-02-15

    eventualiteter
"du slängde dina strumpor
och skor
i en container
för egentligen ville du
gå ensam
hem"


Ibland glömmer jag hur fantastisk du är.
Det är tur att du gång på gång påminner mig.
Det märks i allt du gör hur fin du är. Här med. Här med.
2009-12-27

  aPorcupine
*stum*

Fattar inte att jag missat den här och att det inte är fler som kommenterat. Den här dikten rymmer så många otroliga formuleringar.
Gillar hur du vågar ha mycket utrymme/mellanrum i dikten. Då hinner jag som läsare tänka och njuta.
Extra stor applåd för avslutningen. Den är perfekt.

Bokmärker.
2009-11-14

  systra
gode värld!! Den tog.. blev tårögd!! Tack!
2009-10-07
  > Nästa text
< Föregående

RADIOANSIKTE
RADIOANSIKTE