Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
eller hur jag slutade räkna och lärde mig uppskatta relationer


Självförakt & vetenskap

skrapsår och logaritmer
mycket har jag sett och känt
en del var nog nästan sant

teckenfel, eller fel integrand?
Var hittar jag dig?
när solens strålar kröks av horisonten?

reflekterad i regnfallets prisma
ditt namn väger tungt på mina axlar
och jag tror nog att det var sant

vill du prata om det?
kom, sätt dig här
och luta ditt huvud mot min axel

i Einsteins krökta rum
blodiga knän och friktionsvärme
ditt namn ekar i tidens vakuum

vill du lyssna på mig?
får jag slå mig ner?
och luta mig mot din axel?

utomhus, relativt mig
är det noll grader Kelvin
och allt står stilla




Fri vers av Proton
Läst 584 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2008-07-09 01:25



Bookmark and Share


    Bodil Sandberg
För att uttrycka det rent spontant:jävligt snyggt..låter väl lite burdust kanske..men säger nog ändå vad jag vill få sagt om detta nakna vackra sköra..tack
2008-07-09
  > Nästa text
< Föregående

Proton
Proton