Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Jag behöver aldrig bli kär om jag kan stoppa tiden nu.


Bara nu

Och så var det ju det här med att man ska vara så förbannat ensam

Men på en sekund förändrades allt
Dina bleka händer famlandes längs min solbrända kropp
En ilande beröring och jag var din

Bara inatt
Bara en stund
Bara nu

Och när jag ligger på ditt bröst hör jag blodet pumpas ut i dina ådror
Någonstans
Vart det vill
Där det behövs

Och så plötsligt så kunde man släppa tjusningen i att vara så förbannat ensam




Fri vers av Angelika
Läst 344 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2008-07-08 00:21



Bookmark and Share


  Don Jorgé
Ah så fint. Mycket bra.
2008-07-13

  camillala
superbra!
2008-07-08
  > Nästa text
< Föregående

Angelika
Angelika