Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
en hand att hålla, en människa att älska


Jag dikterar ditt leende på slitet papper i hopp om att klockan ska slå igår

Avståndet mellan värme och kyla
är inte alltid lika stort
som kontrasten är stark

ett kortvarigt möte med mannen i svart
en flyktig tanke blev min besatthet

Aldrig förr har nära
kännts så himla långt bort


min glöd behöll du
vid vägskälet av dramatik

så dikten, den skiter jag i



Men säg mig min kära,




Vad tar jag mig till nu

Nu när jag älskar dig så som jag gör?






Fri vers av caasandra
Läst 496 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2008-07-19 13:56



Bookmark and Share


  Burn
Men tanke på den fina ingressen och slutraderna som omsluter allt så skulle jag säga Sök upp honom. Fixa, lös det. Kämpa för kärleken:)
2008-07-20
  > Nästa text
< Föregående

caasandra
caasandra