Ljuset slår ned i mig

Om morgonen då jag

Lider allra mest då min oro rumlar runt i min mage  

Om dagen ändå kunde bli kväll nångång

Då lugnar sig min själ ned sig

Även om solen den jag älskar att den värma upp mitt ansikte

Så är en del av ljuset skärande förtärande när något pågår i min själ

Oro stilla min oro det enda jag ber om

Visa mig din allsmäktighet och din storhet

Visa mig att jag kan och vad jag kan

Gör i min tröstlösa situation mera möjlig

När den lyckast fängsla hela mig i bojor

Om oron kunde göras konkret och ses som nått som man kan

lätt lyfta bort och ersätta med förväntningar istället

 för vad dagen

Har att ge