mitt fönster raka linjer jalusier lätt vinklade mot
världen där utanför eller världen
snarare mot ett sophus i vit puts
skymtar några träd till vänster

träd är fina raka stammar trygga

raka jalusier säkert IKEA
(vet inte så noga det är inte mina jalusier)
jag hyr en lägenhet som inte är min men drömmer om en liten stuga bland träden och drömmar kan slå in om man drömmer tillräckligt ofta har jag hört

passerar utanför människor hela tiden som nu

hundägare lätt kopplade av små raggiga saker med kontroll och en äldre man skallig lite kutryggig ser alltid fårad bekymrad ut har aldrig sett honom le och går förbi ofta unga tonårstjejer som inte kan låta bli att spegla sig i de mörka fönstren här på botten de behöver se att de existerar veta om de duger just som de är ser ut läser i deras allvarliga blickar att speglingen inte alltid är till belåtenhet utom hos hon den blonda som alltid ser ut som om hon tycker att hon är guds gåva till tonårskillarna helst de sportiga skulle jag tro utan alltför mycket finnar magrutor och heta kyssvänliga colgatemunnar och varma trevande fingrar innanför hennes tajta tonårsrosa top

mitt fönster mot det som finns utanför
vinklade jalusier insläpp av ljus

om jag vill

behängt med alla mina solglasögon som man aldrig kan få för många av men aldrig att jag köper RayBan till det är jag en alltför jordnära människa som inte ser poängen med att lägga ut flera tusen på något som försvinner eller går sönder lika lätt som ett paraply vilket jag förresten har köpt nytt för under en hundring på lindex det gör ju inget annat än regnar där ute i en värld som jag tidvis skymtar i raka linjer och noterar människors rörelser till och från egna liv

bakom jalusier
från IKEA