JJ besökte Ådalen/Lunde 2008.

Minnet är tillägnat: Erik Bergström, Viktor Eriksson, Sture Larsson, Evert Nygren, Eira Söderberg

Här vilar en svensk arbetare, stupad i fredstid, vapenlös, värnlös.
Arkebuserad av okända kulor. Brottet var hunger. Glöm honom aldrig.
(Gravskrift, av Erik Blomberg)


Ådalen 31


Jag hör hur träskobottnar hasar
Längs vägens grus och makadam
Hör hur hungersnöden rasar
Där processionen tar sig fram

Dom har fått nog av adelsvälde
Samt devalvering av sin lön
Att Ekman gynnar den beställde
Att prästen ber dom rikas bön

Folkets nöd är dess beväpning
Emot en fullrustad pluton
Fem unga liv förkunnas dräpning
Ledd av bödel Mesterton

Du djärva yngling med trumpeten
Som tordes blåsa eldupphör
Du bär kurage av digniteten
Som bara sanna hjältar gör

Ni gav ett arv jag vill förvalta
Ett arv ni pliktat med er död
Men ingen penna kan gestalta
Er svåra kamp om levebröd

Folkhems Persson bygger hemman
Där erat arv blir undangömt
Som ett av rörelsens dilemman
Skygglappssossarna har glömt

Röde Reinfeldt snickrar lagar
Med en kufisk jaktlicens
Likt gamle Ekman han behagar
Att dom besuttna når kvittens

För än idag skönjs frihetsbrotten
Än siktas folk av militär
En FRA-lag skjuter skotten
Med elektroniskt jaktgevär

Jag står som en av samvetsömma
Jag minns fem arbetares död
Jag tänker aldrig nånsin glömma
Om än vår adel färgats röd