Rotlös sökte jag tallens tröst
dess rötter räcker även till mig.
Klargrön lunglav på rynkig sälg
fyller luften i mina lungor.
Luden lappticka säger
att här finns en plats åt mig.
I skogen som jag trodde
hörde sagan till.
Vandrar jag lugnt
under lavskrikans sång.

Men när asfalten skaver
under mina fötter.
När höga hus av tegel
skymmer all sikt.
När de enda träd jag ser
är en och annan vilsen björk.
När bilarnas avgaser
svider i lungorna.
Då är det bara du
som hjälper mig att andas.