Hej, du där!

Ja, just du som läser just nu! Är du ett offer i konsumtionssamhället? Arbetar du extra för att kunna betala av en del av bostadslånet, bilen, plasmateven, samt på den kommande charterresan som du redan beställt i förväg? Ifall det är så, så tycker jag att du är tvungen att fortsätta att läsa det jag skriver. För jag vet om det dolda sammanhangen i samhället och hur saker och ting hänger ihop.  Ja, jag köper mina kläder i third hand butiker. Livsmedel i världsbutiken där allt är rättvisemärkt. Det här som Jag nu skriver kommer jag sedan att skriva ut på oblekt papper på en skrivare inhandlat i Bangladesh.

Det Kommunistiska Manifestet beskriver Karl Marx ett samhälle där alla människor är lika mycket värda oavsett kön, ålder, etnicitet eller förmåga då de av varandra blir behandlade rättvist. Rättvist, i den meningen att de får det som deras svagheter efterfrågar, istället för det som de gjort sig förtjänta av genom individuell prestation. Det är vad jag står bakom som kommunist.

Enbart i ett sådant samhälle, där alla ser varandra som jämnlika med kärlek och kamratskap kan man genom sammarbete utforma ett riktigt demokratiskt samhälle. Vad jag börjar bli rätt säker på är att de som inte gillar det Kommunistiska samhället enbart är emot på grund av att de anser sig själva vara starkare och kommer sedan inte kunna berika sig på andras svaghet i ett jämnlikt samhälle, det vill säga ren egoism.

Ja, jag och mina kamrater i föreningen"folkets kamrater" lever och lär enligt ovanstående. Det märkliga är bara det att kassören som säkert är en låtsaskommunist, inte sköter sina uppgifter som han skall. Det fattas nämligen 125 kronor i kaffeskassan. Sekreteraren är i konflikt med mig. Men sekreteraren har personliga problem så hon är lite labil.

Det som då är konstigt är att vice ordföranden i föreningen anmält mig  till diskrimineringsombudsmannen för sexuella trakasserier. Ja, han spelar i det andra laget, om jag så får uttrycka. Klart jag har försökt att lätta upp stämningen lite med ett par skämt efter det han kom ut vid ett styrelsemöte. Ja, stämningen var så tryckt efter det att han kom ut ur garderoben. Jag var ju tvungen att liva upp stämningen lite. Sedan att  tre ledamöter inte vill vara med i styrelsen längre på grund av personliga konflikter med mig, går att få en förklaring till. En av ledamöterna har psykopatiska drag, den andre  är arbetslös och har gått ned sig mentalt, det vet väl alla hur de blir eftert ett tag! Den tredje har just fött barn och säger därför att hon inte orkar med "ett extra barn som ordförande" Har ni hört något så kränkande!

Ikväll skall jag i alla fall gå till föreläsningen på kulturkammaren angående "Marxismen i praktiken."  Ja, det var min flickvän som sade att jag kunde lära mig något ifall jag följde med henne dit. Förstår inte vad jag kommer att lära mig där som jag inte redan vet. Jag menar i vår förening har vi redan omsatt det tankarna i praktiken