Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
det är hat mot en själv, inte kärlek till någon annan.


det är så här

jag vägrar att förstå
det är inte över än
du bara fortsatte gå
jag vill aldrig någonsin vara din vän

ultimatumet ställdes
det fanns bara allt eller inget
den som älskar fälldes
kärleken lever i minnet

jag saknar dig förevigt, föralltid
du är den del som står tom
jag älskar dig bortom plats och tid
ditt känslolösa beteende blev min dom

jag är dömd till att älska den jag aldrig får
jag är straffad med att minnas i detaljer
mitt hjärta mättar sig ur ett gammalt spår
hjärtat som aldrig fylls med kärlek mer.




Fri vers av Naatti
Läst 379 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2008-09-27 02:10



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Naatti