En nyckel fanns

men

plötsligt försvann den


Den kärleken

som jag hyser till dig

skulle den också gå förlorad

för oss två


Ingen dag ska bli

den andra lik

Inget händer mer

än en gång,

aldrig mer


Från den dagen

lever jag med ensamheten

som viskar mitt namn

Fri vers av Sladjana Zubcevic
Läst 869 gånger och applåderad av 38 personer
Publicerad 2008-09-28 23:01

Skriv ut
Spara som PDF

© Birgitta Wäppling Vemodigt men vackert. Känslan byggs stark i denna text. På slutet viskar dikten fram sina sista rader. Snyggt! Applåderar! 2008-10-12

Carola Zettergren Mycket berörande och mycket vacker poesi! 2008-10-01

Nasrin vemodigt och vackert!!! 2008-09-29

Hallonet Fint skrivet, det var en väldig härlig dikt! Kram Hallonet:D 2008-09-29

* Ammi * äntligen lite skön poesi bland de fem läsvärda kram vännen 2008-09-29

Michaela Dutius Så sorgsen bor du i en stor ensam som fött denna vackra dikt... Grattis till placeringen bland fem läsvärda texter 2008-09-29

~Leonardo~ Hjärtknipande vemod.. En annan dag finns det någon ny som viskar ditt namn och omhuldar dig med livsvärme tänk endast goda tankar om blott för kärlekens skull 2008-09-29

anits Vemodigt och vackert, men ensam är du aldrig 2008-09-29

Johan Bergstjärna Du är aldrig så ensam som du tror. 2008-09-29

Elaine.S "Från den dagen lever jag med ensamheten som viskar mitt namn" och i den viskningen bor all längtan.. 2008-09-28

friheten Smärtsamt, den känns och den gilals. 2008-09-28