Foto: Sladjana Zubcevic

Jag dog av törst

En natt
såg jag
en stor ocean


Jag satt
i mitten
av den djupa oceanen


Men ändå
dog jag
av törst

Fri vers (Fri form) av Sladjana Zubcevic
Läst 1108 gånger och applåderad av 40 personer
Publicerad 2021-06-01 15:36

Skriv ut
Spara som PDF

Solstrale Mycket talande i bild och text! 2021-09-14

Eva Langrath Stark bild av smärta 2021-09-02

S.A.I. Steve Lando träffande bra! 2021-06-14

Monica Lindgren Mycket fint! En sorts paradox, eller hur? Dikten uttrycker smärta... 2021-06-11

ej medlem längre Trots allt vatten var nog oceanen för salt för din smak, gissar jag! 2021-06-04

Eva Helene Mycket fint i ord och bild! 2021-06-03

Elisabeth Nilsson Avskalat och oändligt vackert om att sakna en älskad människa. 2021-06-02

Maria Sundelius Alltid berörande, tack! 2021-06-02

Fjellhuldra Så vackert fint reflekterat Hur stor oceanen var Så räckte den inte till. 2021-06-01

Horace Sedan kom han och sa: hon är inte död hon sover bara, stig upp flicka Och du öppnade dina ögon vackra 2021-06-01

Gunnel Eriksson Det är skillnad på vatten och vatten. Dikten kan läsas som en liknelse men jag tycker att det reella räcker. Vacker dikt. 2021-06-01

Kungskobran Kärlekstörst? 2021-06-01

Kajan En så stark bild framträder; att vara omgiven, men ändå sakna. Tycker mycket om dikten. 2021-06-01

Bibbi Fint innehåll. 2021-06-01

Sparvögat Ditt foto är magi... 2021-06-01

Sparvögat Hjärtats törst kan ingen ocean släcka... Vackert tecknade ord 2021-06-01