massor handlar om dig i alla fall vill inte att du tröttnar men orkar inte hålla om dig, räknar alla sista läppar mot hud och händer i tio månader, vill inte be dig om förlåtelse längre,
fast jag tror att du förstår så orkar du inte med eller vill inte för du förstör allt det där samma kväll och du blir hård och min röst tar slut lång innan du hunnit måla orden som skulle göra allt bra igen grå och betydelselösa så jag stoppar bomull i öronen

för man får inte ha plastpåsar över huvudet

jag hör inte vad du säger sa jag faktiskt men du lyssnar inte så jag vågar inte säga det som finns när dina ögon kan krossa mina tankar det växer i mig hela tiden för du glömmer eller jag hör inte när du gör regnbågar av orden i mina öron, eller har du slutat, vet inte hur det är längre men det står mig upp i halsen för du slutar sjunga för mig och byter tonart lägger dig minst ett oktavsprång under mitt och undrar vad som är fel inget älskling inget är fel fast alla fel gör att jag inte finns när jag ber dig att ta på mig och blir beroende av allt det där med dina händer