Klär på mig mina skal.



Nu känner jag inget utav det som var.


Ensam och kallstark.


Har plockat fram mina skal,


höstsolen strör guld över alla löven.


Kurar ihop mig och känner mig, nästan tom.



Men det är bra, håller koll på det som fortfarande slår.



Fast sakta och utan rosa moln.