Jag ömsar liv som ormar ömsar skinn.
Tunnhudad och oskyddad ringlar jag
ut ur det gamla livet och in i det nya.
De gamla fjällen klistrar sig fast,
vill inte riktigt lossna.
Det gör ont att dra bort dem.
Vilka sanningar ska jag ta med,
och vilka ska jag förkasta?
Vilka ska jag stoppa i flyttkartonger
och ställa ut i förrådet?
Det är inte första gången.
Och säkert inte sista.
Jag ömsar liv som ormar ömsar skinn
- mitt gamla har blivit för trångt.