Ibland tänker hon på honom och undrar om han,
kanske någon gång,
bara ibland,
tänker på henne,
bara lite.
På allt som var.
På allt som var bra,
Även om det inte var så mycket,
men hon vet att han inte såg de där småsakerna som hon gjorde
(fast hon kanske såg dem lite för sent).

Men hon vet också att,
ibland, var det tvärtom.
För ibland var det hon som bara såg allt i svart eller vitt.
Hon såg bara svårigheterna i det stora hela.
För någonstans djupt inne i henne insåg hon att det inte var vad hon sökte,
något var inte rätt.
Han var inte rätt.
Men ibland undrar hon varför hon fortfarande tänker på honom
och tänker... OM..?