Quis mea Gellia sit fortasse rogas mihi, lector.
Arcanus tamen est nec patior facile
nomina vera dari vel tradere Gellia quis sit.
Nescia semper erit: dicere vera nefas.
Sed veram cecini, non falsam carmine nympham
hoc tantum dico nec tibi plura dabo.
Lesbia, Cynthia, Delia Nasonisque Corinna:
in numeros vestros hanc, precor, accipite!
Prolibus ut semper mea Gellia pulchra canatur.
Ponite, di, nomen perpetuo lapidi
et famam caelate puellae marmore sancto!
Venti, vadite vos hoc date flaminibus
nomen ubique viris immortalemque puellam
ponite cum magnis, ponite cum superis:
Et Graecas et Romanas pervincat honore,
et Venerem malum spernere iure velit.
Ferte mari terraque puellae carmina divae,
viveret ut semper morte data facite!

-------------

Vem min Gellia är, kanske du frågar mig, läsare.
Likväl är detta en hemlighet och ej lätt skall jag fördra
att det sanna namnet ges eller att förråda vem Gellia är.
Alltid skall hon vara okänd: att säga sanningen är orätt.
Men jag har besjungit en sann, inte en uppdiktad flicka, med sång.
Blott detta säger jag, och ej skall jag ge dig mer.
Lesbia, Cynthia, Delia och Nasos Corinna:
Mottag denna, jag ber, bland era led!
Så att min vackra Gellia alltid skall besjungas av eftervärlden.
Ställ, gudar, hennes namn till den eviga stenen
och rista flickans rykte i helig marmor!
Ni vindar, ila åstad, ge detta namn med blåsten
överallt bland människor och ställ den odödliga flickan
bland de stora, ställ henne bland gudarna:
Må hon i ära besegra både Grekinnor och Romarinnor
och må äpplet med rätta vilja försmå Venus.
Bär till lands och till sjöss sångerna om den gudomliga flickan,
Laga att hon, sedan döden givits, skall leva för evigt!