Nu är det dags
att ta sig upp
att se sig själv
att inte se upp

eller ner på någon
att vara här och nu
att ge allts som krävs
för både jag och du

Vi ses var dag
i vimlet av folk
eller bara i ett nu
utan språk eller tolk

vi säger hej
till varann´och går
vi ses igen
i några andra spår

Men längtan till mötet
är alltid där
och visst längtar vi möten
eller vara bara "här"

utan förställd passion
eller andra krav
då livets möte
är är ett bara va´

Så stilla din hunger
och slå dig ner
på caféet du vet
du kan känna mer

Av möte med andra
eller någon du vet
kan se och känna
utan någon förtret

på ditt bara vara
på ditt nu och då
på ditt hjärtats klagan
att vara mer än två

Att känna doft av livet
och känna doft av sorg
är något som står skrivet
i alla regnvåta torg

och gator som glänser
av tårar som vatten
kryper längsmed rännsten
och in i natten

Där mörkret skuggar
gatlyktans ljus
där finns det mängder
av sus och dus

men allra helst ett allvar
som ligger tungt förseglat
i lyktans svaga sken
och det är det jag menar...