~

i sant bry sig ligger inget

ty sig- tvång

att vilja är inte att måsta

vem kan förstå den

skillnadens rop

bry sig-sång tär inte hjärta

ty sig-tvång leder

till smärta

i sant bry sig

växer man sakta

i nära sorg och glädje

i även ensam sång

hör känslor ihop

~

~

se det som dagbok som aldrig blev skriven. 

 när nu en del bryr sig.. och jag hoppas verkligen jag får vara mig själv i fortsättningen utan bedömning om vad som är rätt eller fel hantering av sig själv.

- jag skiljer på ego och hjärta. det hjärtat "lider" svider egot oavsett aktivitet. Jag mår bra av att kunna sörja. Har lärt mig det under en lång process, hur viktigt det är att tillåta sig känna och inte stänga av.

Det renar för jag vet att känslorna är äkta när egot svider.Även när egot är nöjt och belåtet naturligtvis. 

Jag väljer att låta mig vara äkta, tillåta mig känna allt från svartaste svart till genomskinligaste saga - för jag har levt bakom för stora egon, har satt mig själv där likväl som råkat hamna där när inte orken varit tillräcklig att "gå själv".. men nu vet jag att jag då är stängd i hjärtat.

Levande uttryckta känslor är inte kuvade känslor. Levande känslor ska kännas.. och krockar ofta med andra levande känslor hos andra. Blir jag kall..då är det däremot kris. Antingen för mig själv eller för relationen i sig. Därför har jag numera ett nätverk som "knackar på" när jag varit tyst för länge.

Tack ni som knackar på! Ni har förstått mina gränser, mina känslors funktion och min eviga kamp att måsta uttrycka livet för att leva vidare. Och.. medan jag känner att jag lever har jag också ork att låta andra leva - fullt ut utan krig.

Det jag gör här i sajten är att vädra egot - varva med insikter och låta känslorna vara sin spontana natur och ett uttryck för egots svidande, stoltserande och användbara styrka. Utan krusiduller. Vem 17 är perfekt?

Tog mig 40 år att hitta min röst - den försvinner inte så lätt. Inte ens det är perfekt.

Tjo nu blir det kaffe :)

/O