Du skiner inte upp

när du ser mig

kan inte avleda dig

från ditt inre mörker

Mitt strålande leende trycks tillbaka

och det stinger till av sorg

någonstans inom mig

men jag förkastar känslan

innan den hinner nå mig

Kan inte få dig att släppa taget

att fnittra med mig

med flammande kinder

Kan inte få dig att räcka mig den där handen

jag önskat så att få hålla

Din distans vårdar du så ömt

att jag blir svartsjuk

och jag vet inte riktigt längre

om jag vill vänta

eller kämpa

Det är alldeles för ansträngande

att flamma upp

och slockna

flamma upp

och slockna

om och om och om igen...