det skulle bli ett brev men så kom jag ihåg att.. äh detta gäller ju inte ens ord..

** äh sa jag.. hör!

Bildsäker liknelse på en rejäl healing/initiering (i min värld) - men även annat förståss som upplevs totalt och direktverkande. ormkraft kallar jag det - när elden gör sitt. gillar disktinktheten i rad för rad-meningarna som motsäger budskapets frigörelse, i min värld sätter det knorr på förståelsetvånget som människotydare..

du är speciell

men gillar inte överanvändningen av snyggorden. dina då-n är inte gilitga när jag svalde dom då. hur kan dom? redan ute och gödslar framtiden ju..

styggorden - ler åt snyggstygg felskrivelse - man håller hårt om missförstånd

kan se dom som verktyget att beskriva en skön behövlig händelse, om än jobbig, liksom jag "gömmer" direktheten med symboler.. överaktiva hudnära aktiviteter och många biljetters flisor - sorry svårt med tunga intellektord bara, men för mig får det döljande budskap och blir ytterligare en motstättning men som en andra då en tveksam godtagbar sak att ta in efter första "loopens" vändning.. jag har stökigt när jag läser fakta och i poesi blir det dubbelt upp. livet i livet...
iaf i en sån här händelse.. för jag låg ju under.

i just det har jag svårt att få ihop för äkthetskänslan.. jaja - intressant immunitet... ointressant som känslobärare dock. i min värld.

men krama mig istället jag behöver bara närhet

behov..sen.. kanske..ska bara göra kaffe (eller var det livsuppehåll..?)(du eller jag som sa vad, sa vi när???)

och nån loop får jag inte till öht men kan ana en än mer logisk hållen kraft som grund till skapandet av dina världar. det är giltigt. därav kletets uppkomst kanske. lite charmigt i sig.

gör mig egen förståelse som du märker men skön förklaring att fnula med.. sannerligen. kraften glöden i sig kan jag dock inte se som smärtsam förståss, inte i min värld, även om den sliter hela borgen  som om den vore stensatt med

en

jag behöver lida enligt lagen om straff

för det sa myran till lövet i vintras
jag gödslar häcken med rönn, det blir bäst så
därför kan jag skriva detta baklänge och komma undan med att det är för tusan poesi<

för löv säger inte så mycket mer än ådrors knutor - har du sett dom så där nära?

motsättningar trots frigörandet. kaboom krock och totalkollaps. innehållet är för mig som en rejäl healing eller en initiering, fint satta i bilder.. i känsla i kropp och jag vill bara kramas
stampa stampa och ner i parketten. oj. ok då. för nära.

backabacka och hem snabbt. återgå till innan. innan allt.
men bara det att energin låses med intellektuella ord och rader stylta på stylta oavsett uttalat eller ej. förrutom att jag tydligen är sjuk? <

det hör jag från alla som inte vågar öppna sig - jag kallar det modern häxbränning. 1700talets omgjordda mentala maktkampsslag under bältet.

inget mer.

synd på välvilliga delen av religionsödmjukheten ändå - använda gamla "slänga i tjärn med bakbunden hand/fot" - jo bål föredras

- känner ingen äkthet på kraftens verkan alltså, mkt ord lite göra

predikan - av fel prästämne. du kan bättre och jag kan bikta mig mellan dina tår med grädde på utan att blinka för klövens skada..

och så minnen på det. det konkreta som ingen kunde veta nåt om i förväg - konstigt intag av en felkänsla för jag vet vad jag visste då och vet att jag inte kunde veta enligt vad du visste så vem vet vad just nu. jag vet samma sak - budskapet känns låst oavsett även om korrekt förmedlat. helmysko men fascinerande. jag funkar väl baklänges som vanligt

jag vet samma sak

mer löv i rumpan och lägg till flisorna. snart tänder vi på

håller du i mig då?

snälla?

(predikan; budskaps värde ska hedras inte skändas)

håll dig över bältet så lättar vi bättre