Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Min barndomsvän, för fyrtio år sedan Begåvad konstnär och multi instrumentalist, men helt omöjlig att ha i möblerade rum med sociala koder.


Bob Dylan sitter på avbytarbänken

Lika ball som vanligt med en byx ljummen pilsner i handen-
självförtroende på butelj dövar den taskiga självkänslan

Sliten som en utbränd lada i kroppen, med en själ stor och varm som solen-
Ögonen påtagligt blå och djupa som brunnar, det räckte med att du såg på en flicka i ungdomsåren så hade du vunnit hennes hjärta

Du drar riff på ådran som ingen annan,
men mer blir det inte-
Chanserna att avancera är sedan länge krökta spikar i kistan

Länge sedan vi sågs nu, måste var runt ett år sedan

Jag säger` tjena hur e`läget Bob-
ä`va fan` vad skådar mitt norra öga, tjena Björne` kvittrar du,
hur ligger landet på gräddhyllan,
Fett kul att se dig bror-

Din röst är fylld av gammal kamrat värme-
Jag tar upp två hundra ur min ficka och trycker sedlarna i din näve och säger, det är vår min bror-
vill inte se dig förnedrad och tiggande som ett U land-
jag vet sedan gammalt vad som komma ska

Någon timmar senare ser jag dig på håll-
sittande på standard bänken i parken
med en hundra kasse pilsner mellan fötterna och yviga gester-

Det gör ont
när bra människor spiller ut sin enorma talang


©Björn Karlsson 2019









Prosa av Björn Karlsson
Läst 356 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2011-12-09 09:58



Bookmark and Share


  Måna N. Berger
Sann bild ur livet, visst gör det ont att se..
2011-12-09
  > Nästa text
< Föregående

Björn Karlsson
Björn Karlsson

Mina favoriter
har vi någonsin sett