jag vill vända mig om men jag kan inte. det gör för ont.
vinden river tag i mitt hår och på mina läppar vilar en tung regndroppe
jag känner tyngden i den ensamma droppen i en evighetslång sekund.
i natt är det stjärnklart, och en än gång så smakan regnet salt.
jag börjar springa.
jag ser fortfarande det varma ljuset från ditt fönster så jag ökar takten.
den kalla luften svider i halsen.
jag känner min puls,lite för tydligt , lite för snabb.
jag orkar egentligen inte mer men mina ben vill inte stanna.
krampaktigt kramar jag en lapp mellan fingrarna på min vänstra hand.
en liten obetydlig lapp med några få rader nedkrafsade med din skeva handstil.
stannar.
faller ihop i det iskalla höstgräset.
lappen ligger nu hopknölad i min ficka.
jag behöver inte läsa den fler gånger.
du kunde lika gärna ha skrivit på insidan av mina ögonlock.

jag är trött nu.
så kvävande trött.
om jag låter mig själv somna nu.
Om.
då kanske jag inte vaknar mer.






god natt