Somliga

dagar

tar jag

in på

Hotell

Neanderthal

där jag

varken känner

de stirrande

gästerna

eller den

blundande personalen

jag försöker få kontakt

med omgivningen genom

ivrigt talande i tungor

när jag framåt morgonen

talat tungan ur led

går jag ner i källaren

på Hotell Neanderthal

och låter gjuta in mitt

huvud i cement

när jag vaknar

ligger jag i rännstenen

med ett huvud som

känns för stort och tungt

jag har blivit utslängd

Hotell Neanderthal

är stängt för säsongen

långsamt tynar jag

bort i morgondimman

P.G