Så jag kan erkänna:
Ja, jag är beroende av att älska dig
inte utsläcka mig själv, inte styra dig,
inte anklaga dig, inte förhäva mig själv,
inte... inte annat än att älska dig och se dig
Jag ser
Du får ovanlig form, du skiftar karaktär
du tyr dig till mig och vill gömma dig
du är som ett barn, du når inte fram
du brusar upp i onödan du är precis som jag ibland
Jag vågar vara liten hos dig
jag orkar vara sträng och hård mot dig
jag kan inte annat när jag älskar dig
än att ärligt bara vara mig själv.
Och när du inte kan sova får du krypa närmare och söka skydd
jag vrider mina armar och ben
som varma tentakler runt din kropp
och jag tänker på intet just då
jag känner bara vår hjärtan som slår
och att vad vi än är så är vi inlindade i kärlek
just då...