Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Kasta småsten på ditt fönster

Du har en fin hatt
som du säger är
från 20-talet

men du menar
egentligen att
den ser ut att vara
från 20-talet


När jag hämtade dig sa du
att du hade väntat
i regnet länge
men det hade jag också

fast jag såg dig inte
för jag stod runt hörnet
och du såg inte mig
för du stod också runt hörnet
fast på andra sidan

Ganska lustigt att man säger
att man står runt hörnet
för ett hörn går inte att gå runt
inte ett helt varv i alla fall

Vi satt uppe till sent hemma
hos mig med levande ljus
och jag trivdes i ditt sällskap
och du i mitt,
tror jag

Jag körde hem dig i regnet
men valde att inte kyssa dig
för att jag känner kanske inte
likadant nu som då

Vet inte om du hade hoppats
på en kyss eller inte men
du såg besviken ut när du
bara fick en puss på din kind

under din 20-tals hatt.


Jag kan nog behöva en sommar
och en kväll för att bli kär igen

Kanske kasta småsten på ditt fönster
för att du ska komma ut så vi kan
gå en promenad och prata om
allt och ingenting

Jag ger dig gärna beröm för
din blåa kjol med blommor
om du har den på dig
i den är du augustivacker

och jag känner gärna doften
av ditt hår när jag lägger armen
om dig och pussar dig på hjässan
och du kryper ihop dig och trycker
dig mot mig

Inte för att det är kallt
det är sommar
men för att du tycker om
mig och mina armar
och min värme
och min närhet
och min längtan
efter någonting stort
som även du känner

Då är det rätt ögonblick
att bli kär igen
just den stunden
vill jag åter få känna
som jag gjorde en gång

Och även om din 20-talshatt
är fin och du är söt i den
är det inte läge
att börja älska på nytt

just nu.

Utan ge mig en sommar
och en kväll
så faller jag
vid dina fötter








Fri vers av Julius Enströmér
Läst 215 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2008-11-10 11:23



Bookmark and Share


  Elin Katten Lo VIP
Helt otroligt fin dikt, som beskriver allt det där enkla som man verkligen värdesätter så högt, eller man märker att man gör det - när saker och ting förändras. Sådana små, vid första ögonkastet obetydliga saker, eller känslor man kanske tar för givet. En härligt varm känsla, och sån där genuin, söt ärlig kärlek tycker jag att den här dikten glimmar till med. Och så, givetvis längtan efter den, och bitterheten över att känslorna svalnar (fast det kanske bara är jag som projicerar mina egna känslor på den).

Eftersom jag tycker att dikten har sjukt mycket potential skulle jag vilja ha lite ändringar, eller snarare putsningar i upplägget. Om det varit min dikt hade jag plockar bort lite ord här och var, och liksom gjort den stabilare. Då hade, tror jag - den fått mer rytmik.

Anyways. Bra.

E
2008-11-11

  Nattljus
Gullig!
2008-11-10
  > Nästa text
< Föregående

Julius Enströmér
Julius Enströmér