Jag sänder vidare lättheten omkring
barfota i tiden blir tystheten fri
Jag tar mig själv igenom
på chans minns jag fortfarande
omvägen till din hand.

Det händer
om några hundra år samlat
väger jag upp allt flimmer
kring ljuset lockas liv
runt daltoppar ner mot din kind
möter jag upp din .

Det händer
att jag några hundra gånger
funderar när handen lämnar min
Runt min varma kropp dras fingrar
och mot läppar
ses tryggheten i varandra
som något fint