Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Jag har varit där

 

vankat
framåtböjd
gråtit hjälplöst
greppat med vitnande fingrar
panikslaget klamrat mig fast
räknat evighetsminutrar

stannat upp
i ett ingenmansland

blivit kvar
men önskat flykt
från min egen kropp
som aldrig någonsin förr

han fanns bredvid
strax utanför min kropp
fullständigt maktlös
men närvarande

jag har varit där

ropat efter lättnads
epidural
genom ryggkotor
in i plågade nerver
fiolsträngsspända av ångest
av obarmhärtig smärta

för Livet
det vi känner
i dödens lystna närhet

(anat liemannens lugna andetag 
längs det rostfria stålet)


jag har befriat slumrat
under mörka timmar
till flimrande blippande CTG
min livlina
min försäkran om fortsatta hjärtslag
i syrenlila bomullsrockars
kliniska land

jag har
slutligen
fött mina barn
i vidrig smärta och rädsla

men

min kropp minns inte längre smärtan

 

bara doften av babyhjässa

 

 

 

 


Övriga genrer av Nattviol
Läst 323 gånger och applåderad av 18 personer
Publicerad 2009-02-09 19:41



Bookmark and Share

    MaryMo
ja
och många med dig
förunderligt är det
starka beskrivningar och bra flyt i texten applåderas!
2009-02-13

  Människa
Hmmm... Väldigt mycket stark ångest, deprimerande smärta m.m
Synd bara att så många dikter handlar om samma sak och att du råkar kombinera det med just vad som så uppenbart är vackert...
(Okej det här lät bara elakt. Vad jag försöker säga är att så många som har talang och kan skriva kanske borde skriva mer utanför ramarna så att man upptäcker det där extra. Om jag nu lyckas göra mig förstådd...)
2009-02-10

  Katinka VIP
Smärta och maktlöshet ypperlig beskrivning att vara utelämnad åt liemannen men även av att komma ut på andra sidan. Att känna doften av barnets hjässa- livet! Man känner igen de existentiella i liv och död, som en förlossnin innebär när man varit där. Om det var det du menade..? Starkt och vackert! Berörd!
2009-02-10

  VITRIOL
Ja, du skriver det så bra. Hade också lila bomullssärk :)
Den där olidliga smärtan är häftig tycker jag. Den förvandlar en och gör sinnena så skärpta i det första obeskrivbara mötet med barnet. Trots smärtan är det en resa och erfarenhet som få kvinnor vill vara utan för de nyförlösta barnet och modern och givetvis pappan också fyller en mening större än livet.
Tack för dina ord, du får mig att minnas det häftigaste jag varit med om!
2009-02-10

  Carola Zettergren
Visst är det väl märkligt att kroppen glömmer just den smärtan, sällan någon annan... snyggt skrivet!
2009-02-10

  Lena Renman
Ja när väl barnet finns är födandet nästan glömt. Tack och lov var mina två förlossningar plättlätta och nästan bara en njtning dem med.

Klappa och krama detta diktjag ..

Lena
2009-02-10

  lodjuret/seglare VIP
att ha varit där är ofta stort och oförglömligt, kanske kan man säga det om den här texten också vilken får trenne violer
2009-02-09

  Suzy med punkterna
Mycket starkt skildrat
2009-02-09
  > Nästa text
< Föregående

Nattviol