Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Mental fosterställning

 

Tystnaden sänker sig

sluter med kvävande styrka

samlar ihop yttre konturer

splittrade tankar och känslor

till en hård kompakthet

där ingen kommer in

och inget får komma ut

 

Respektera min tystnad

Se, allt har gått för långt

Låt mig aldrig mer tala

Hör, min röst är förruttnad, döende

Lämna mig ifred

härinne

i intet

Snälla, bara lämna mig

ifred...




Fri vers av Bellissima
Läst 270 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2008-11-14 09:47



Bookmark and Share


  Blåbäret
Vilken rubrik! Detta var hur bra som helst "där ingen kommer in
och inget får komma ut"...kan känna igen mig i dina rader här, du lyckas verkligen förmedla här...
2008-11-18

    Bellissima
Ja visst! Du har rätt, det blir nog bättre såsom du säger. Ändrar. Tack så mycket! :))
2008-11-17

  stefan.g
Känslan träder tydligt fram och tappar aldrig sin udd. En tystnads reflektion, där ömt hjärta bara mår, sig själv till att hålla ihop. Mycket bra skriven!
2008-11-14
  > Nästa text
< Föregående

Bellissima