Han drar fram händerna
från ljuset fäller dagen sig
En ljusning blir till hopp
efter ett charmlöst kontrast
bringar längtan sig in.

Vi skapar tid
och livet skrapas
med den lilla tid
som blev lämnad fast.

Han drar i trådar med tårar
från hjärtats blödande bäckar
Längtan övergavs till mörkret
när kärleken blev bräcklig
Ett mönster blev brev
på fönster kan jag fortfarande se
bokstäver utan leender