så

jag gör pinnved av köksbordet

flisar stolarna så fint så fint

och sängborden

vem behöver dem?

skön känsla med yxan där

varför har jag inte gjort det här

tidigare?

tycker ändå att högen med brasved

är för liten

ser mig nyfiket omkring  i min lilla lya

vad finns där att offra?

mitt leende breddas

när jag får syn på bokhyllan

alla mina älskade böcker

de jag släpat på år efter år

läst gråtit skrattat över

rycker sidorna i buntar om femtio

strör de författade orden

över det otända bålet

alla berättelser jag läst

tankar jag tagit del av

trycksvärtan de vikta hörnen

hela mitt litteraturliv samlat på en plats

och ja, köksgolvet är stort

av trä, någon slags parkett

när jag sätter fyr på stickorna

som tidigare var stolar

när elden väl fått fäste

i allt det sönderslagna

flisor trä bladen orden tankarna punkter

då börjar svart rök ringla sig

som daggmasken på en krok

mot det vitmålade taket

det är fint

det är varmt

ja, riktigt hemtrevligt

och jag tar fram en ful gammal filt

nu kan jag äntligen

börja meddela mig

på riktigt