Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Försjunken i mörker


Mörka hårslingor har fallit ned
Skyler det sältade ansiktet
med sina långa armar
Skyddar mot ondskans insyn

Ögonen hårt slutna
likt musselskal
Krampar för att slippa se
Krampar
för att glömma hatet
och besvikelsen
över världens svek

Mörkret dränker sakta ljuset
i nattsvarta tårar
och skuggorna växer
till hotfulla monster
som dinglar i trådar
från himlen

Den späda kroppen vilar
huttrandes
i fosterställning
med kinden tryckt
mot det kalla källargolvet

Gömd är barnet
i ett hörn dit ljuset inte når

inte än på ett tag

inte än


Fri vers av Almaz
Läst 815 gånger
Publicerad 2005-08-15 17:50



Bookmark and Share

  Rublev
Stark och mörk, men hoppfull...
Älskar den och ryser!

Slutet skälver av smärta och skönhet!
En väntan på födelse och förlossning!

”Den späda kroppen vilar
huttrandes
i fosterställning
med kinden tryckt
mot det kalla källargolvet

Gömd är barnet
i ett hörn dit ljuset inte når

inte än på ett tag

inte än”
2005-08-19

  Markattan
Väl framförd känsla av smärta, sorg och besvikelse och dina ord griper tag och vrider om långt inne. Mycket bra och trots all svärta hoppfull om att det finns något annat att vänta en dag.
2005-08-18

  Nic
Du har fångat en bild så fylld av känslor, med ren text utan omskrivelser, vilket tilltalar mig peronligen mycket. Den enda raden som stör mig, (men det är kanske för att jag är allergisk mot ordet hat) är just raden
för att glömma hatet
Hade hellre sett meningen
Krampar
för att glömma besvikelsen

Kanske jag tycker att orden hat och fosterställning och barn inte hör ihop

Bara en liten petitess i en för övrigt väldigt känslofylld och vackert skriven text.

Det känns bra att du avslutar med en förhoppning om att ljuset kan komma
2005-08-17

  Peter Stjerngrim VIP
Smärtsamt berörande och lite väl hög igenkänningsfaktor ...

Men betänk att även bakom de allra mörkaste moln skiner solen

Den finns där den alltid är
även för dig!
2005-08-15
  > Nästa text
< Föregående

Almaz
Almaz