När telefonen ringer
och det är det dåliga samvetet som ringer
det som tär mig i bitar
fast jag ständigt försöker bryta mig loss
då är jag tillbaka på den där platsen
som jag aldrig någonsin kommer ifrån

Då kommer fjättrorna tillbaka
de som jag låst fast mig själv i
för att aldrig slippa loss
för att jag vet
att det är där jag hör hemma
även om jag försöker tro att det är någon annanstans

Det finns människor man aldrig kommer ifrån
hur man än försöker
som drar ner en
och får en att känna ständig skuld
för att man vet
var man egentligen hör hemma
även om man ständigt försöker bryta sig loss

Så när telefonen ringer
en vecka innan
den där dagen
som man ska vara så jävla lycklig på
då är det än en gång som hela världen rämnar
för man vet vart man tillhör
var det verkliga hemma är
det går bara inte att komma ifrån