Det går inte att förena ihop två världar,
bara för att man vill
Rädslan för den gapande tystnaden
Rädslan för att vara ensam

Jag skulle kunna vara Henne för dig
Då dina rädslor hopas sviker du
värre än frusen is om vintern
Kvar finns bara kylan, att värma sig med

Det fanns inga tårar som förlät
Inte accepterade dina snedsteg
Dem du så stolt vandrade ut på,
ur mitt liv

Jag höll andan tills allt försvann
Bara en stund att underlätta
Inga tårar har rämnat
Bara oceaner

Så stod du där lika kyligt kallt
som vårsnön bland knopparna
Trodde jag var redo
med öppna armar



Jag gick