Du gröpte ur hjärtat som bultandes låg i din hand
blodet som rinner är av silkestrådar gjorda av kärlek, glädje och värme

Kroppen har du styckat i bitar för att slippa känna åtrå, där varje del tömts på kraft och liv för att du skall undvika lockelser som får dig ur kurs

Hjärnan har du med ett belåtet hånflin satt på din vägg för att stoppa virknålar med kraft genom varje tanke som gett dig härliga skratt och skänkt dig egna tankar om kärlek som stört din färd

Glupskt försöker du samla ihop allt för att stoppa din dåtid med allt du inte fick för att sopa igen dina spår av ärr och ge tillbaka och kväva det onda du har med dig från den som du aldrig kunde nå med allt du bar inom dig med drömmar och hopp

Helt slut på krafter stirrar du med tomhet ut över ditt skapade blodbad. Ångesten för att våga se in i nuet och framtiden, allt till ett rött klot som pulserar hela tiden framför dina ögon och ännu efter all kraftansamling av styckning, begär och ångest så ligger där detta röda klot framför din tomma blick lika pulserande som innan

Ty där ligger en själ som tillhör allt annat än dåtid, den är bara gjord av glädje, kärlek och tillit

Ett klot som är oförstörbart, lever sitt eget liv, sprider utan hjärta, kropp och hjärna ändå hela tiden en puls av kärlek och glädje, den kommer leva där och kan inte bytas ut mot dåtid för där pulserar bara nuet och framtiden