som alltid öppen har

jag andra sätt att

stänga om min hjord

sätt ingen ser som

stängt förrän dom 

äter vid mitt bord

jag lägger gärna min själ

under trampande känga

men kryper bara längre

ner i tryggande jord

du är inte mer än en stövel

svettig i egen krafts förlust och

jag i min trygghet  är säker

och fortsätter skåda i fönster

som alltid öppen har man

andra sätt att klä sig i ord

än passande informationssökarens 

kängsulas avslöjande mönster

som alltid öppen har man andra sätt

än normalitetens förutfattades etikett

det kallas vett

rätt och slätt som mitt bords

tablett

så platt att du missar strukturen