Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Limbo

 

 

Jag är vilse

på ett öppet, naket fält

vill ropa efter hjälp

men möter endast kvävande tystnad

Vill be till en gud

jag ej längre tror på

som jag förnekat

och som nu förnekar mig

Är ensam i mitt sökande

Måste finna svaren själv

Jag vet jag bär dem inom mig

att de finns där

om jag bara lyssnar inåt

men när känslorna spretar

åt alla håll

och intellektet stör

med sitt snusförnuft

eller kanske vansinne(?)

finnes svaren ej så lättillgängliga

utan höljda i dunkel

Hur ska jag kunna veta

vad som är vad?




Fri vers av Bellissima
Läst 294 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2008-12-30 12:03



Bookmark and Share


  Blåbäret
väldigt "livsärligt" och öppet...att söka och lyssna men ändå inte finna svar, som om det inte finns några för just mig...men vi är så otåliga och ibland kanske blinda?...och sällan så ensamma som vi känner oss...
2009-01-12

  Lia-Lej
Om man kommer vilse i sig själv ska man bara ta det lugnt och krama ett träd då kommer Någon och hjälper en!!
Du skriver bra!!
2009-01-02
  > Nästa text
< Föregående

Bellissima