Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Det var året


Det var året då löven
länge höll sig fast

året då flickan hjulade
och pojken slog på boll

då kvinnan en kväll
satt vid min sida

och sakta strök
håren på min arm

året då du började andas
tyngre i augusti

och i december
tog ditt sista tag

ja det var året då löven fortfarande föll
medan de nya knopparna började titta fram

året då familjen rörde sig
mot varandets mittpunkt

där fem minus ett
är ett




Fri vers av Mikael Lövkvist
Läst 418 gånger och applåderad av 15 personer
Publicerad 2008-12-30 15:30



Bookmark and Share

    Bodil Sandberg
Det här går rakt in..du skriver med stor känsla och på något vis med en diskretion som onekligen griper tag
läser in oerhörd sorg och förstämning..bottenlös saknad
2009-02-12

  Kristina Wallbing
Oerhört sorgligt, dina ord går på djupet och känns. Slutet är helt fantastiskt. Önskar jag kunde skriva en bättre kommentar än så här... din dikt förtjänar det. Men tack iaf.
2009-01-06

  Annika Gustafsson
hoppet blandat med en uppgivenhet och tomhet...något händer som fick mig att känna hjärtats sköraste del den av förlust eller en annan form av varande. Kan vi verkligen förlora någon.
2009-01-05

    Tonårsjesus
Har inte mycket att säga utom att det här var mycket mycket bra.
2009-01-04

    © Birgitta Wäppling VIP
En tankeväckande dikt som lyser av närvaro, men också sorg.

Särskilt vid slutraderna stannar jag till:

"året då familjen rörde sig
mot varandets mittpunkt

där fem minus ett
är ett"
2008-12-30
  > Nästa text
< Föregående

Mikael Lövkvist
Mikael Lövkvist