Vi hamnar där
precis där..
där tanken fanns
och vi ser himlen runt om oss och vi dyker snabbt ner mot marken.

neråt

neråt

neråt så vi hamnar i gräshöjd, och vi följer tanken framåt.
Gräsets färg slår mot oss och vi undrar varför vi aldrig sett den så klart innan.
Kommer in i en skog och träden ser så höga ut när vi rusar framåt.
Det blir mörkare och träden tätare och nedanför ser vi fotspår i gräset.
Vi följer fotspåren och ser dom närma sig en öppning i en klippa och farten saktar in...
som om vi tvekar..
Farten stannar helt och vi hör hjärtslag.

dunk

dunk

Funderar om det är våra egna...
När vi sätter fart igen och vi dyker in i grottan. Först är det alldeles svart innan vi anpassar oss till ljuset och vi ser att facklor är uppsatta i gången...en gruva..hinner vi tänka innan farten ökar och vi rusar framåt och neråt i gångarna...tills farten avtar igen och vi närmar oss en figur längre fram...
Vi cirklar runt och ser att det är dvärgen.

Han sitter där och tittar in i väggen.

Väggen som lyser av ädelstenar och det skimrar som det var dag, men dvärgen tittar inte på det. Hans blick är fäst på något som är inristat i väggen.

Vi är bara vänner

I hans ögon ser vi texten avspegla sig och tanken rusar rakt in och neråt och den stannar vid hjärtat.
Det pulserar, slår och kraften den har är stark, men där är också sår.
Ur ett av såren ser vi blod sippra ut vid varje hjärtslag.
Vi följer blodet och ser att vid dvärgens ben är där en blodpöl som växer.
Upp går tanken och stannar bredvid...och dvärgen vänder huvudet och tittar rakt på oss och hans tankar slår emot oss

såret fanns där innan och är inte hennes att bära upp.

varför skall jag förminska mig själv...

Och dvärgens ansikte skrynklas ihop och förvandlas till någon annan. Samtidigt växer han och blir så lång som han är, när han bär sig själv.

Jag kan bara vara min egen hjälte...

och den svarta manteln fladdrar runt honom när han går uppför gruvgången.

Jag kan bara vara min egen hjälte..

och vi lämnar han där
där han går med ett leende och tårarna rinnade nerför  kinderna
och vi kan höra han mumla där han går

Jag kan bara vara min egen hjälte.