Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Den öde stranden







Vid öde stranden

sitter jag ensam

och

färgar min himmel röd

med mitt hjärteblod


När jag var barn

då lekte jag lycklig och fri

i blommornas land


Djup i drömmar

ser jag ungdom och vänner

och

allt blandas med blommornas doft


Det nyss så livliga torget

tömt på blommor

ligger nu öde och tyst


medan


jag sitter ensam

vid öde stranden







Fri vers av Sladjana Zubcevic VIP
Läst 479 gånger och applåderad av 23 personer
Publicerad 2009-01-15 17:40



Bookmark and Share


  Bibbi VIP
Skriver under på Michaela.
2009-01-16

  Teresia Ridell
Känner igen mig i minnena om en lycklig tid som är borta. Vemodigt vackert !
2009-01-16

  Michaela Dutius
Skönt att ha fått packa livsryggsäcken med vackra blommor i barndomens dar.
ta fram de minnena.
kanske läker de ditt hjärta idag.
2009-01-16

  zinna
Tack...
mysigt att minnas...
både torgetoch stranden
Men ensamheten provar jag att lägga bakom mig...
tror vi känner lika du och jag
Kram
2009-01-16

  * Ammi *
ja, när vi var barn var det mesta bekymmersfritt, och många fina minnen bär vi med oss därifrån, kanske därför orkar vi i vuxenlivet, många gånger när det blir så tungt ..

applåd
2009-01-15

  friheten
Vacker skriven S!
2009-01-15

  Ken Cassel VIP
Massor av kramar

*Ler sött*
2009-01-15

  Eva Langrath VIP
Stark smärtsam sorgsen.

Eva
2009-01-15

  Cosmic Johanna
Starkt förmedlat av en inre känsla som kan drabba alla....
2009-01-15

  Carola Zettergren VIP
Mycket berörande, saknad och smärta på den öde stranden...vemodigt, med ett mycket vackert språk!!!
2009-01-15

  Svartsilver
ack den som fick vara barn om så bara för en dag igen!
2009-01-15
  > Nästa text
< Föregående

Sladjana Zubcevic
Sladjana Zubcevic VIP